Salast

Ett ungt, enigmatiskt och ofrivilligt orakel. Gudinnan sägs tala genom Salast, men till ett högt pris.

Description:

Human Oracle 2, favoritvapen: magisk morgonstjärna som rövades från en fallen full bergsjätte.

Bio:

Salast är ett orakel. Gudinnan sägs tala genom Salast, men till ett högt pris. När Salast blir stressad talar Gudinnan och hennes tjänare genom honom. De använder himmelrikets och änglarnas tungomål. De som förstår vad han säger i dessa lägen kan ibland få höra gudinnans vilja. Det förstod prästerskapet i gudinnan Iomedaes heliga orden.

Salast var en vanlig bondpojke, men hans föräldrar märkte tidigt att han kunde hamna i transliknande tungomålstal när han blev stressad. När byprästen märkte detta rapporterades detta uppåt i den religiösa hierarkin och en inkvisitor från gudinnan Iomedae hämtade upp honom en dag och tog honom mer eller mindre med tvång till templet i staden Almas.

Salast växte upp i templet och togs väl om hand av prästerskapet och paladinerna där. De menade att hans unika gåvor kunde slipas och förbättras om han genomgick en prästerskapsträning. Riktigt som prästerna ville blev det dock inte. Salast var inte mottaglig för prästträningen. Han hade inte disciplinen och uppmärksamhetsförmågan som krävdes och efter några år fick han arbeta med mindre krävande saker i templet istället.

På kuppen blev Salast en jäkel på att manipulera omgivningen och få den att göra som han ville. Att jobba i köket och med städning var dock inte det Salast ville göra resten av sitt liv. Han insåg att om han skulle komma någonstans i världen så skulle han behöva komma på något drastiskt. På lediga stunder studerade han i reseskildringar och om forna hjältars bravader. Han drömde sig bort.

Under en av sina drömar – natten efter att han suttit uppe för länge i biblioteket och läst om glömda dvärgkungadömen i bergen i norr – så fick han en vision om att Darkmoon Vale var hotat av något oerhört och hemskt. Från en ruin som heter Droskar’s Crucible, vid foten av den slumrande jättevulkanen Croskar’s Crag, emmanerade någon slags mörk energi. I hans drömvision svepte detta mörker ut över hela dalen och lade sig över den som mögel över för gammal ost. Den åt sig in i själen på folk och förgjorde eller förändrade folk.

Plötslig började grannar och vänner förgöra varandra på det hemskaste sätt. Dalen, och sedan resten av Andoran försattes i kaos och ett evigt mörker. När Salast vakande ur sin mardrömslika vision, hade det gått flera dygn och templets högste medicus och inkvisitor stod lutade över Salast.

Han hade yrat och skrikit två dygn på det säregna himmelens språk. Talat i tungor om ruinen Droskar’s Crucible och underjordiska faror som lurar i ktoniska gångar därunder. När han vaknat ur drömmen använde han sin överlägsna övertalningsförmåga för att övertala de närvarande prelaterna om att en expedition i gudinnans land till denna ruin måste sändas ut och att Salast skulle ingå i den. sagt och gjort. en grupp utsågs för uppdraget, bestående av relativt oerfarna medarbetare i den heliga orden. det var dags för Salast att visa att gudinnan ler mot honom och att ära och berömmelse var hans öde.

Salast

Dale crawlers Herblindi Cliff_Barnes